Refused are fucking dead
Tre år. Det blir inte mer än så här.
Här. i alla fall.
lever vidare i tysthet och kyskhet på annat ställe.
säg något snällt i en kommentar och du kanske blir inbjuden. Glöm inte att ange mailadress.
kanske får jag ett återfall.
kanske inte.
It's the shape of punk to come.
ciao.
Jag säger ju alltid snälla saker jhu
Jag ska definitivt bli inbjuden, hör du det! ;)
nu blev jag ledsen, dagens höjdpunkt, vad ska det bli nu då?
Börja om igen, och gör det nu :)
you go girl!
fan. det bästa med att lägga ner sin blogg måste vara ego-kicken när folk börjar sakna en. Kanske vore värt att börja blogga bara för det.
MEIN GOTT! Har du raderat hela arkivet också!?!?!? NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!
r: joo. du gör ju det...
Maria: haha sure...
emmapetronella: aaaah. men jag kan ge dig en lista med andra roligheter!
L: nää. blir inget.
Anna: haha jaa! har aldrig mått bättre än när man är lite saknad.
v-ross: mmm. det var svårt. 3 år av samlade verk. kanske kan jag fjäska för bloggsupporten och få tillbaks allt. men jag ser det lite som att lägga in mig på drogavvänjning - lika bra att bryta med allt.